Okej, jag kan säga såhär. Jag är ingen spådam. Men, det kan ändå vara kul att spekulera. Om man nu är lite som jag, som antar att framtiden kan bli väldigt annorlunda från idag, beroende på om det kommer nya tekniker som kan revolutionera samhället som det har gjort ett par gånger förut i historian, så kan man fantisera en hel del om vad vi skulle kunna uppleva i framtiden som inte är möjligt idag.

 

T.ex. det här med robotar.

 

Men det är inte det jag tänkte skriva om nu. Jag tänkte nämna det här med hjärnan. Efter att ha under en tid läst lite om hjärnan i vetenskapen, så kan jag konstatera detta, vi vet väldigt lite om hjärnan idag, i jämförelse med hur mycket hemligheter som faktiskt finns där inne. Vi har fortfarande en väldigt vag uppfattning om hur hjärnan egentligen fungerar, och varför vi blir som vi blir då. Men vi säger nu att vi i framtiden har så genial och avancerad teknik att vi kan ta reda på hur hjärnan fungerar. Vad kommer vi då se?

 

Min misstanke är att vi kan se precis allt, som vi upplever själva, och då menar jag exakt allt. Även det som vi inte tänker på att vi faktiskt upplever, som att vi nästan lurar oss själva. Ett exempel på vad man skulle kunna se i hjärnan utifrån hur vi orienterar oss i verkigheten. Säg att du tittar på en modellbild av en vacker kvinna. Då kommer hela din upplevelse av att titta på henne kunna registreras i hjärnan, och även en nivå av njutning av att titta på något som du upplever vara skönhet. Njutningen i sig kommer också registreras i hjärnan. Men säg att du efter en tid har sett många modellbilder genom åren och känner att kvinnorna ser ofta likadana ut, du skulle, precis som modellvärlden ofta argumenterar för, vilja se mer unik skönhet, än bara skönhet. Sedan en dag ser du en ny modellbild på en kvinna som har ett annorlunda utseende, möjligtvis även lite fulare av något slag, och den här fulheten blir som enligt din filosofi en skönhet i sig till och med, och du blir helt bestört av förtjusning av att titta på henne. Då kommer det i hjärnan att visas upp din aha-känsla, av att se något annorlunda, men framförallt kommer dina analytiska funktioner ta över, för du anstränger dig med att se det vackra i det nya, du måste tänka till för att känna av det vackra, och hela din argumentativa del går i framkant, och sedan kan det leda till att njutning av att titta på något vackert går upp. Aha-känslan är viktig, för det är en njutning i sig. Men samtidigt, fulheten i sig gör att du fortfarande inte lyckas nå ända samma nivå av njutning av vackerhet som du gjorde på den klassiska modellbilden med klassisk skönhet. Men det är inte något som du tänker på.

Men hjärnan hittar alla dina luckor, du kan lura dig själv, men du kan inte lura hjärnan.